Om ett företag vill kunna göra transaktioner på finansmarknaden i Europa krävs att man har en aktiv LEI-kod. De som inte har kod behöver därmed ansöka om en. Denna ska även förnyas varje år.
Banker måste kräva kod
Banker och andra investeringsleverantörer har krav på sig att alltid begära att kunderna visar upp deras LEI-kod. Detta så länge som det handlar om juridiska personer. De i sin tur ska kunna ge alla nödvändiga uppgifter till gällande tillsynsmyndigheter.
För att banken ska få godkänna transaktionen krävs det alltså att en godkänd LEI-kod finns. Den kod som kunden visar upp kontrolleras, dvs. att den är aktiv.
Neka handel om inte LEI-kod finns
Om det inte finns en godkänd LEI-kod ska alltså investeringsleverantören neka handel. I och med att krav därmed ligger på dem att kontrollera koden skapas en kontrollfunktion som gör att alla juridiska personer blir identifierade via denna kod.
Förnyelse kan förskjuta aktiv kod ett dygn
För att kontrollera om en LEI-kod är aktiv sker en kontroll mot GLEIF-databasen. Denna databas uppdateras dagligen men enbart en gång per dygn. Om ett företag har ansökt och fått LEI-kod så är det alltså inte helt säkert att värdepappershandel kan ske de första timmarna. Detta utifrån när uppdatering skett mot databasen.
Detsamma gäller om ett företag haft en LEI-kod men inte förnyat den. I detta fall är koden sammankopplad till företaget men vilande. När sedan en förnyelse sker kommer samma LEI-kod som tidigare gå att använda. Men även i detta fall krävs alltså att man väntar in uppdatering i GLEIF-databasen.
Kontrollera giltig kod
Enklaste vägen att kontrollera sin LEI-kod är att gå till www.gleif.org vilket paraplyorganisationen för LEI-koder. Det är denna organisation som godkänner vilka som får ge ut och förnya LEI-kod samt har register över samtliga koder.
Via hemsida går det enkelt att söka på sin egen kod eller andra juridiska personers koder. Detta är alltså offentlig handling vilket även är ett av målen med LEI-koder. Koderna identifierar de juridiska personerna som ingår i en värdepapperstransaktion vilket därmed gör det mer transparent och offentligt.